Neospora caninum är en relativt nyupptäckt intracellulär protozo som kan orsaka sjukdomen neosporos hos framför allt nötkreatur och hundar. Antikroppar mot parasiten har hittats hos en mängd olika djurslag i naturen, men vilken roll den vilda faunan spelar i parasitens epidemiologi är inte helt känd. Det har gjorts få seroprevalensstudier av Sveriges vilda fauna men resultaten från dessa tyder på att N. caninum inte är någon utbredd smitta i Sveriges natur. I andra länder är parasiten mer vanligt förekommande.

Denna uppsats studerar naturens påverkan på karaktärerna i Tove Janssons böcker Trollvinter och Pappan och havet. Utifrån ekokritik och begreppen pastoralen och Den vilda naturen presenteras hur denna påverkan gestaltar sig samt vilka följder den får. Uppsatsen understryker vikten av att ta naturens roll i beaktande vid analys av karaktärerna, vilka bland annat erfar en ökad självständighet samt fördjupad självinsikt grundad i olika naturtyper..

Att förnimma det vilda utforskar det vilda som fenomen, hur det konstitueras, upplevs och uttrycks i ett urbant sammanhang. Syftet med uppsatsen är att undersöka landskapsarkitekturens möjligheter att skapa goda - vilda - livsrum där det vilda låter sig förnimmas. Arbetet belyser ämnet utifrån ett västerländskt perspektiv och befinner sig i gränslandet mellan landskapsarkitektur, historia och miljöpsykologi. Arbetet gör ett besök i historiska skildringar av det vilda, i miljöpsykologins preferensstudier på vilda miljöer och tar slutligen en titt på hur det vilda i ett nutidsperspektiv tar sig uttryck i kulturellt formspråk. Arbetet tar avstamp i historien och skildrar hur människor betraktat vildmarken från 1300-talet fram till slutet av 1900- talet. Det framkommer att det vilda har starka religiösa kopplingar och att det betraktats som en motpol till civilisationen.

Det finns två miljöer som kontrasterar i Ronja Rövardotter. Borgen och skogen. Borgen kan stå för kulturen och tryggheten, medan skogen står för friheten men också det farliga. Skogen blir också en fostrare som lär Ronja om livet och om sig själv, sina egna rädslor och förmågor. Det är också i skogen Ronja lär sig medkänsla och medmänsklighet.

Abstract Syftet med uppsatsen är att undersöka den vilda lekens betydelse för barn, ur barns perspektiv. Syftet är även att försöka förstå pedagogers bemötande och förhållningssätt gentemot den vilda leken. Orsaken till att vi väljer att lyfta barnens perspektiv är för att vi vill ta del av barnens tankar kring deras egen lek, samt sätta oss in deras lekvärldar vilket vi hoppas ska leda till en större förståelse för de vilda lekarna hos oss samt andra pedagoger. I vårt arbete tar vi upp den forskning kring barns vilda lekar som existerar och analyserade vårt resultat utifrån den. Metoden vi använt oss av innefattar både intervjuer samt observationer i en förskoleklass i Skåne och på en avdelning i en förskola i Blekinge.

På flera platser i Europa har övergivna industriområden lämnats orörda och tillåtit naturen ta över, platser som genom design sedan gjorts tillgängliga för människor i form av så kallade urbana naturparker. Målet med uppsatsen är att beskriva ny vild natur utifrån ekologiska, sociala och estetiska värden. Uppsatsen syftar till att besvara frågan om vad forskning och praktiker säger om den nya vilda naturens utvecklingsmöjligheter i stadens övergivna ytor. Vad finns det för attityder kring ny vild natur och de platser den representerar i staden? Genom en litteraturstudie av begreppet 'ny vild natur' behandlar uppsatsen begreppet och de faktorer som gör det till en ny vild natur och vilka ekologiska, sociala och estetiska värden som påvisats för ny vild natur i stadens övergivna platser.

Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett postkolonialt perspektiv undersöka Vagabonds researtiklar, för att se om det finns spår av koloniala och rasistiska diskurser i journalisternas och fotografernas porträttering av andra människor och kulturer utanför Europa och Västerlandet.Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett kritisk hermeneutisk förhållningssätt. Kvalitativ metod har tillämpats i denna studie och i analysen av researtiklar används kritisk diskursanalys.Slutsatser: Slutresultaten visar på gemensamma drag i beskrivningar av länder utanför Europa och Västerlandet. Naturen och den primitiva livsstilen verkar vara det som journalisterna verkar mest intresserad av att beskriva. Modernitet får väldigt liten plats i Vagabonds artiklar om kulturer utanför Europa och Västerlandet. Resejournalistiken i Vagabond präglas av reporterjagets egna upplevelser och tolkningar av landet och människorna i linje med den koloniala diskursen.

Denna uppsats studerar naturens påverkan på karaktärerna i Tove Janssons böcker Trollvinter och Pappan och havet. Utifrån ekokritik och begreppen pastoralen och Den vilda naturen presenteras hur denna påverkan gestaltar sig samt vilka följder den får. Uppsatsen understryker vikten av att ta naturens roll i beaktande vid analys av karaktärerna, vilka bland annat erfar en ökad självständighet samt fördjupad självinsikt grundad i olika naturtyper..

Mitt syfte med min studie är att undersöka olika förskolors arbetssätt och syn på vistelse i naturen och hur förskolor har utformat rörelseaktiviteter i naturen. Jag vill också undersöka om man ger barnen möjlighet till olika slags aktiviteter i naturen då barnen får sitt rörelsebehov tillgodosett. I min undersökning har jag använt enkäter och intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag valde ut sju förskolor till enkätundersökningen och sex pedagoger från de utvalda förskolorna till intervjuerna. I resultatet framgår det att barnen på de flesta förskolorna erbjuds rörelseaktiviteter i naturen, dock inte i den omfattningen som jag hade antagit.

Genom detta arbete vill jag främst se hur man kan använda sig av naturen när man ska anlägga lekplatser, vilka lösningar man kan göra med små medel, med material från naturen. Jag vill även ta reda på hur viktigt det är för barn att få tillgång till naturen i sin lek. Det kommer jag att ta reda på genom en litteratur studie där jag avser att svara på frågorna: Varför utemiljön är viktig?, Hur man kan anlägga naturlikt? .

Syftet med uppsatsen är att analysera naturskildringarna i Emil i Lönneberga och Alla vi barn i Bullerbyn utifrån ett ekokritiskt perspektiv för att på så sätt se hur natursynen i böckerna påverkar landbygdsidyllen. Det ekokritiska perspektivet innebär att man jämför relationerna mellan det mänskliga och det icke mänskliga i litterära verk.En textanalys av texterna har gjorts för att få fram de små nyanserna i naturbeskrivningarna för att på så sätt kunna få svar på frågeställningarna. Trots att böckerna innehåller en hel del bilder har fokus legat på själva texten.Analysen av texterna visar på en uppmålad bild av en idyll som ständigt hotas av vädrets makter, Den vilda naturen eller människan själv. De vuxna personerna i böckerna har en antropocentrisk syn på naturen där den finns till för att tjäna människan, medan barnen oftast lever i symbios med naturen och likställer djur och människor.Även om det inte var författarens intentioner att skriva en naturessä, lever båda böckerna ändå upp till många av kriterierna för att få tillhöra den genren..

Människan har i alla tider avbildat naturen, något som även gäller inommönsterformgivning. I detta arbete kommer jag att jobba inom denna traditionoch samtidigt undersöka hur man kan skildra naturen med ett mer kritisktperspektiv. Ser naturen verkligen ut så som den skildras i mönster idag?Jag har formgivit kritiska mönster för tapeter som kommenterarmänniskans inverkan på naturen. Syftet är att via mönster uppmärksammaoch skapa eftertanke kring hur vi påverkar naturen och även ifrågasätta denidealiserade skildringen av naturen som är rådande inom mönsterformgivning.Critical design, dvs.

Uganda anses vara ett högriskland för utveckling av nya plötsligt uppdykande sjukdomar (emerging infectious diseases, EID). Grisproduktionen i Uganda har ökat drastiskt de senaste åren och en stor del av Ugandas grisar är frigående. De kan därför lätt komma i kontakt med vilda djur i deras närområde. Porcint circovirus 2 (PCV2) är ett ubikvitärt virus och etiologiskt agens för bland annat porcine multisystemic wasting syndrome (PMWS). Förutom att infektera tamgrisar över hela världen så har PCV2 också visats kunna infektera vildsvin.

Minken (Mustela vison) är en relativt ny svensk art som sägs härstamma från rymning/utsläpp från minkfarmer under det senaste århundradet. Arten är en toppkonsument i näringskedjan och har visat sig vara mycket känslig för olika miljöföroreningar. Effekter på reproduktionen har setts vid utfodring med PCB-kontaminerad fisk samt i varierande grad i samband med exponering av andra miljögifter. Minken har även föreslagits som en lämplig art när man övervakar miljöföroreningstrender. Kryptorkism är en av utvecklingsrubbningarna som är relativt vanligt förekommande på minkfarmer och som också hittats hos vilda minkar.

Denna uppsats behandlar hur naturen används som ett pedagogiskt rum och barnetsbildskapande i naturen sett ur olika perspektiv. De flätas samman i en undersökning hurpedagoger använder barnets bildskapande i naturen. I den här uppsatsen undersöks en förskolaför att kartlägga deras vanor och visioner om bildskapande i naturen. Utifrån intervju och studiebelyser uppsatsen både pedagogernas erfarenheter och visioner såväl som barnens upplevelser.Studieobjektet i denna undersökning är en Ur och Skur profilerad förskola.Huvudresultatet är att miljön för barnens bildskapande påverkar och gör sitt avtryck. Får barnetnäring till sin fantasi sker en utveckling..